Och försökt, men till ingen nytta..
Och nu sitter man här, smått överkörd av en skördetröska, sliten i bitar och allmänt till-tuffsad av själv och ens inkapabla förmåga att bestämma sig för vad man vill.
Jag har gång på gång försökt hitta vad jag egentligen vill, med och utan hjälp från de jag litar på men det hela slutar i att jag måste välja min egen väg med det hela och även nu velar jag.
Jag har varit här förr fast ett steg tillbaka och valde då fel val för det tillfället även om jag nu i efterhand vet att det inte hade spelat någon roll då det löste sig till slut i vilket fall, kanske inte på det sätt man då önskade men det blev till det bättre antagligen.
Nu står jag här, vid vägskäl #2, Korsningen mellan Vansinne och Förnuft och måste välja vilken stig jag själv ska gå denna gång, inget som sägs eller görs kan ändra det när valet sen är gjort, min ena sida drar åt Vansinne medans den andra åt Förnuft, tyvärr verkar det som att förnuft är den starkare sidan i det här fallet - det har alltid varit det.. Jag trodde jag var redo att göra den förändring jag påbörjade när jag träffade henne men så är inte fallet - Jag är nog inte redo att gå tillbaka till gamla vägar, jag trivs på den jag går med dess genvägar till vad det nu är man söker - jag kan inte släppa taget om den jag blivit och bli den jag en gång var igen oavsett hur mycket jag vill..
Jag är tyvärr rädd för att mitt gamla jag dog och ingenting kan rädda honom, det är 10 år för sent för det.
Jag bryter härmed även ett löfte jag gjorde, något jag aldrig annars gör men det är det enda jag känner jag kan göra för att rädda mig själv ur det hela utan att spåra ur.
Jag säger adjö och möts vi i framtiden - hälsa inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar