Hjälp Sökes!

Kan mycket väl vara det som en dag kommer ta livet av mig, och är det ingen annan som gör det blir det jag själv då det är så oerhört frustrerande att inte kunna skapa tillit till människor man vet borde litas på - antar att det är något som blivit av alla de gånger tilliten brutits av, stampats på och sen kastats iväg..

Ändå så arbetade jag hårt med att inte vara så fientlig till att lita på människor under så många år med diverse hjälp från människor och det har ju funkat hittills, men varför inte just nu? Har jag verkligen använt all den tillit jag byggde upp och delat ut den redan eller är jag bara paranoid?

Felet ligger ju uppenbarligen hos mig och jag har absolut ingen lösning på det hela, hur fan börjar man lita på människor igen då man gång på gång blivit knuffad åt sidan för något "bättre"? Sist jag kollade så är de som litar på allt och alla de som såras oftast, har en glad inställning till absolut allt och slutar precis som vi som förstått vad som händer - eremiter med inte alltför mycket kvar för resten av mänskligheten.

Japp, även jag har varit en naiv och glad pojke i mitt liv och inte alltid den cyniska människo-hatande varelse jag är idag, det är något som skapats när jag insåg att ingen mår bra av att hela tiden lita på allt och alla oavsett vem och till sist bara bli slagen av sin egen dumhet i slutändan.
Vilket jag trivdes bäst med? Bra fråga, har tyvärr inte många minnen från tiden då jag var mindre av diverse skäl jag inte tänker leverera i ett blogg-inlägg då de flesta i min omgivning faktiskt vet varför, de vet även varför jag blivit som jag är och varför jag gör som jag gör.
Allting är trots allt enbart för att hindra den sida av mig själv jag inte tror en enda människa vill stöta på men 3 personer i hela världen tyvärr har fått se och det är jag än idag ledsen för även om det var länge sen nu, det kunde slutat hur som helst och alla hade vi blivit sårade av det, lyckligtvis tog jag mig ur det och skapade denna barriär för att inte släppa ut den igen vilket blev den cyniska, människo-hatande, paranoida och fientliga person jag är idag..

Tror det var allt för stunden.

//

Mental Blowout.

Vad gör man när det finns massor med saker man vill säga, men vet inte till vem, hur, eller varför? Det är det problem jag tampas med just nu, jag har varit allmänt jävla seg mentalt hela dagen och först nu kl. 02:50 listar jag ut varför - Men vet inte hur jag ska lösa det.
Det är en av nackdelarna med att förneka att allt man varit med om en gång hänt och bara låta allt glida förbi en och lägga sig någonstans i huvudet utan att man tänker på det igen - det kommer tillbaka i full styrka.

Funderar starkt på att sova hela jävla förbannade helgen bara för att på måndag starta om på ny kula igen med allting undan föst igen då det inte är någon idé att ens börja peta runt bland allt jag har i huvudet då migrän medicinen är slut och jag är alldeles för lat för att orka gå och köpa ny i det här skit vädret.

Och som om det inte vore nog så börjar den här jävla nikotin abstinensen verkligen slå mig med kraft, mitt vanliga fokuserade jag är som bortblåst i en orkan, vanligen kan jag ta hand om allt skit som försiggår i huvudet på mig utan problem men då jag samtidigt arbetar med att inte vilja ha mitt snus blir det mycket svårare.

Om jag verkade frånvarande, motsträvig och butter idag ber jag så hemskt mycket om ursäkt, det var absolut inte min mening att du skulle få se mig då jag har en obalans, inte än iallafall då det inte är en rolig sida att möta, så än en gång, förlåt mig.

Hade början på en till dikt i huvudet förut men den verkar ha sluppit undan att bli nedkladdad i bloggen sen imorse, oturligt nog då den kunde blivit bra.....

Bara ett litet något...

Nu ska vi se om jag fortfarande kommer ihåg hur det var man diktade, håll till godo med att jag inte gjort det på ett bra tag nu och kan vara lite ringrostig.


The silence left behind by the memories of you
is hurting more then you'd think
The silence you force me to live in
is hurting ever more by the minute that pass
The silence of not knowing if you're well or hurt
is hurting me far beyond known boundries
Please just let me know, have I done something wrong?
That's all I ask, nothing else and nothing more
Just let me know...

//

Ett tappert försök....

Ska försöka vara cynisk, bitter och allmänt negativ i det här inlägget så ni inte blir helt förvirrade och misstänker att bloggen blivit kapad av någon över-naiv, positiv och allmänt tragisk människa.
Vi får dock se hur det går med den biten.

Så vad har ni haft för er i helgen? Själv hade jag en lugn Fredag tills att katten fick för sig att fly från balkongen enbart för att drabbas av panik precis nedanför, vilket ledde till att jag fick visa hur mycket man jag är och bära in honom igen med hans klor begravda i mina axlar, det var inte så farligt dagen efter men just då gjorde det skapligt ont.
På lördagen fick jag besök från Kisse, de flesta som läser den här bloggen vet redan hennes namn så det spelar ingen roll vilket alias jag använder mig av.
Kvällen gick, vi myste och såg på film och hade det allmänt trevligt, hoppas jag iallafall.
Senare sen då hon skulle åka hem fick sig kvällen en mycket trevlig sväng-om då hon inte alls planerade att åka hem utan bestämde sig för att stanna hela natten, vilket var mycket välkommet och får gärna inträffa oftare.

Kan man bli smått kär efter 5 träffar eller krävs det mer? Det har ju trots allt varit rätt intensiva träffar där man lärt känna personen väldigt väl, samt daglig kontakt där allt från ingenting till allting kommer på tal... Ge mig råd.

Nu ska jag dock fortsätta be för att min katt kommer hem igen, han smet antagligen under natten och jag har inte sett honom än....
Är det nån jävel som tagit honom så fan va dom ska få höra >_<